Hur man tar sig runt i Vancouver

Bästa sättet att transportera sig måste vara med cykel. Alla gör det. Överallt. Nybörjare, proffs och vardagscyklister. Enhjuliga, tvåhjuliga, flerhjuliga. Tandemcyklar, barncyklar, barntandem, cykelvagnar. Trängsel.

Stanley Park är ett härligt grönområde med vildvuxen trollskog, promenadstigar, sandstränder och hemliga bäversjöar. Här cyklar, springer, rollerskejtar eller promenerar man. Badar i havet, äter, fikar, turistar eller har en skön picnic med hela familjen. Det finns även ett akvarium, liknande det på Skansen, vattenlek för småknoddar och poolbad för hela familjen.

Vi promenerade efter vattnet runt hela parken med en avstickare in till Bäversjön, det blåste härligt från vattnet, solen lyste på förmiddagen men försvann bakom lätta moln på eftermiddagen. Sammanlagt fick vi nog en dryg mil i benen i dag.

Skogen bjuder på sköna former och stränderna har sin tjusning.

Det blir lite trångt om vattnet i hamnen när lastfartyg delar på utrymmet med kryssningsfartyg, färjor, passagerarbåtar, fritidsbåtar, jollar och en hel del sjöflygplan.

I högra hörnet på bilden syns den restaurang vi åt lunch på igår. En snurrande restaurang, det är den runda kontrolltornsliknande byggnaden som har en stång på taket.

Några flytande verk hade inte klarat sig utan strandat mot stenarna.

Stanley Park är ett av de områden som beboddes av ursprungsbefolkningen vilket märks på olika platser.

Den här damen tillhörde dock inte ursprungsbefolkningen utan är snarare en immigrant från vårt skandinaviska grannland:

Vi planerade lunch efter halva vägen, men kartläsaren var inte på topp, kartskalan inte undersökt ordentligt så när vi var framme vid avsedd plats skilde det ca 20 meter brant bergvägg mellan oss och maten. Inga trappor eller stigar fanns heller. Det var bara att gå två km till innan vi hittade nästa restaurang. Då är det inte nådigt att vara i närheten av två hungriga, trötta medlemmar av familjen. Varav en hade ett akut behov av att vila trötta ben och blåsiga fötter.

När vi väl fått mat och en öl så var det läge för en siesta, men det var bara att räta på benen, få igång lederna och börja gå igen.

Fortsättning följer...