Melbourne

En mellandag i Melbourne. Här har vi varit förut båda två men inte ihop. I morgon åker vi på en 2-dagars busstur till Adelaide och vi hade lite att fixa innan dess. Först ut var att fixa ett lokalt telefonabonnemang, det hade varit praktiskt redan från början för det är onekligen lättare att boka bord på restauranger om man har ett lokalt nummer. Vår researrangör för turen vi ska på krävde ett så det var bara att fixa. Hur lätt var det då? Vi försökte på flygplatsen igår, men icke! Eftersom maken ville ha ett e-sim, dvs ett abonnemang utan ett fysiskt simkort, då kunde de inte ordna det. Helt fel fick vi höra idag. Så idag blev det en promenad runt stan.

Först ut var att ta reda på hur långt tid det tar att gå dit vi blir upphämtade vid 7-tiden i morgonbitti. 2 minuter, runt hörnet bara, skönt! (Det enda problemet blir att frukosten öppnar först 6.30). 

Sen tog vi sikte på Telstras huvudkontor för mobilabonnemanget. Det är mycket folk ute på gatorna. Det är söndag, första advent, skyltsöndag, uppehåll och runt 20°C vilket lockar ut många barnfamiljer.

Vid det stora varuhuset gick kön för att se julskyltningen i fönstren tre varv utanför huvudingången och sen i ett led längs hela kvarteret.

Gatumusikanter spelade julmusik, nån lokal träff för Grand Danois måste ha skett samtidigt för oj vad med stora hundar det var! Och tydligen nöjer sig ägarna till dessa ståtliga djur inte med en hund, de hade både två och tre i koppel. Tur att det är en lugn och trygg hundras när de befinner sig i en stor folksamling.

Väl inne på Telstras butik var det fyra timmars väntetid på att få teckna abonnemang. 4 timmar!! Värre än Apple-butiken där hemma… Vi blev hänvisade till köpcentret intill där de trodde vi kunde få snabbare hjälp. Absolut, där var det 20 minuters väntan så vi hann med en kopp kaffe under väntetiden. Det var faktiskt det äckligaste kaffe vi smakat någonsin. Jag trodde det var mjölken som surnat men makens svarta kaffe smakade lika läskigt. Hur tusan lyckas de sälja något så odrickbart?

Nåja, vi kom därifrån med ett e-sim till det nya abonnemanget, alltid nåt.

Vi gick vidare till researrangören för att meddela det nya numret och kolla att allt var okej inför morgondagen. På vägen passerade vi en av de vackraste stationsbyggnader jag sett, Flinders Street station. 

Byggnaden är inte bara vacker, den är lång också, 500 meter om kartan mäter rätt.

Vi gick vidare och dök in på en Starbuck’s för att få lite gott kaffe och en lunchmacka. Sedan passerade bl.a. en trevlig restauranggata, Hardware Lane, som även den var julpyntad och full av människor som åt lunch.

Vad är ett besök i Melbourne utan Queen Victoria Market? Ingenting förstås, så därför blev det ett besök även där. 

Mycket folk, mycket krafs och en typisk marknad. Här har vi tidigare köpt bra läderprodukter, varsin väska, skärp och plånböcker. Det företaget vi köpte från fanns inte kvar, inte så konstigt efter så många år. Vi tittade lite på ett annat företag men gick därifrån tomhänta. 

Att gå på asfalterade vägar och trottoarer sliter på mina höfter så vi begav oss tillbaka till hotellet för att vila lite. Vi bor alldeles intill marknaden och den stora Flagstaffparken där många människor slagit sig ner i det sköna försommarvädret. 

I parken blommar fortfarande den blå jakarandan, bland de vackraste träden jag vet! I Sydney hade de flesta blommat ut, så jag får väl njuta lite extra av dessa.

Precis som i många städer blandas nytt och gammalt här. Vackra gamla byggnader och eftersatta, nästan förfallna hus blandas med sprillans nytt. 

I stadskärnan växer skyskraporna upp så man vet inte i vilken av världens moderna städer man befinner sig i. 

Som sagt, vi går och går när vi turistar. Jag har gått mellan 7 och 12 km varannan dag. Vi verkar vara på resande fot de övriga dagarna så då hinner vi inte med så många steg.

I morgon blir det nog inte heller så många steg, då är det bussen som rullar. Inte vet jag om vi har tillgång till internet där vi ska bo heller så det kanske inte blir nån rapport förrän vi är framme i Adelaide på tisdag.