Turtle Island

Efter en hel natts sömn (nåja, vaken en timme runt 3) väcktes vi av väckarklockan. Välbehövlig vila, minst sagt.

Frukost och packa om väskorna inför sjöfärden, det behövs inte mycket för ett dygn så det mesta fick stanna i land. Vi blev hämtade på hotellet av vår guide som har fyra personer att ta hand om. Oss och ett ungt par från Västerhaninge som backpackar runt Sydostasien.

Vår transport för dagen: Chrystal Quest V, välutrustad med två 200 HK Yamaha. Det känns tryggt. Flytvästar fick vi också, alla utom kaptenen, han kanske redan kan simma. Vårt båtsällskap bestod även av 6 andra västerländska turister.

I hamnen låg även fiskebåtar som förberedde sig på att ge sig ut.

Tittar man noga på bilden nedan kan man se att fiskarna lassar små vita rektangulära paket som vår glida ner i båten på en ränna. Det är isblock som levereras på ett lastbilsflak, läggs i påsar och får sedan kyla fångsten tills de kommer i land igen. Vem sa att istransportör var en utdöd yrkesgrupp?

Solen försökte ta sig genom molnen och det blev soligare ju längre ut från land vi kom. Havet var lugnt, men det betyder ju inte att det inte skumpade rätt ordentligt. Vi passerade flera fiskare i stora och små båtar, plattformar som byggdes på grunda sandbankar som jag trodde var fiskfällor men guiden påstår var för att styra bort fartygen från det grunda. På avstånd ser man öar som tillhör Filippinerna, gränser går precis utanför vår lilla sand ö.

45 minuter tog färden och vi klev iland på sandstranden. Information om program, vad vi får och inte får göra samt mattider följde på det. Vi är i ett naturvårdsområde och får inte röras oss på egen hand mellan kl 18 och 06 för att inte störa sköldpaddor på väg in. Inga blixtar på kameran, det kostar att få ta kort (10 pengar, ca 20-25kr för fototillstånd). Badplatsen är väl utmärkt med bojar, handdukar och snorkelutrustning finns att hyra. Vad gör man inte för att få in pengar till verksamheten!

Som jag skerv tidigare så är lyxen förbi. Vi bor i enkla men rena rum, det finns A/C tackolov samt en gnisslande fläkt i taket.

På vår ö samt två andra öar i närheten bedrivs ett naturvårdsprojekt för att rädda sköldpaddor. På ön boar två sorters sköldpaddor Green Turtle och Hawkbill Turtle. Honorna kommer in efter mörkrets inbrott och gräver ett hål i vilket hon lägger äggen. Det är just när hon ska in mot land som är den känsligaste tiden, störs hon av tokiga turister vänder hon ut till havs igen. När hon väl börjat lägga äggen störs hon inte lika mycket. Efter 15-30 min ger hon sig ut till havs igen.

Viltvårdarna samlar in äggen när hon lägger dem och placerar dem i särskilda kläckningsområden.

Varje grönt nät är en korg med ägg. Det finns två kläckningsområden, ett i skuggan och ett i solen. Ungarna utvecklas till olika kön beroende på temperatur. Hanar behöver ha det svalare så de ruvas i skuggan medan honorna behöver värme och får utvecklas i solen.

När ungarna kläcks placeras de på stranden igen och får kravla sig ut i havet.

Vi vilade lite före lunch och efter välbehövlig skaffning gick vi till stranden. Cyklop och snorkel hade vi med oss men vi fick hyra fenor och handdukar till stranden. Och sol fick vi också! 

Stranden vi fick vara på var inhägnad med bojar och rep, jag vet inte om det är oss människor de är rädda om eller djur- och korallivet? Det var i alla fall väldigt grunt, med spridda koraller och lite fiskar. Nemo skulle finnas därute men vi hittade honom inte. Lite roligt är det med vad man är van att se, våra reskamrater tyckte vattnet var så klart och det var så många fina fiskat. Själv tycker jag det var ganska grumligt, gott om silt över korallerna vilket är oroväckande eftersom koralldöden är stor då havstemperaturen stiger. Dessutom var det ganska ont om fisk. Sjögurkor var det gott om i alla fall! Och maneter lyste med sin frånvaro idag, man får vara tacksam för det lilla! Bortskämd med fina dyk är vi i alla fall men vattnet var underbart varmt och skönt, och så där härligt salt så att jag flyter som en kork! Jag njöt av att ligga och flyta medan Eje satt i skuggan.

Plötsligt tjoade någon till, en liten nykläckt sköldpadda letade sig ner mot havet. Nu blev det fart på badvakterna! Finns det en så finns det flera. Och minsann så hittades boet och fram grävdes det en hel hög med sprattlande bebissköldisar! Några fick hjälp att hitta rätt men det är spännande att se hur de flesta kravlar över fötter, stenar, kvisthögar och gammalt gräs för att komma fram. Ner i vattnet, ett dyk sen upp med huvudet. Ett dyk till och ytterligare ett andetag, sen var de försvunna.

Eftersom de har koll på de allra flesta sköldpaddor och samlar in äggen så blev det här en "extrakull" som inte ingår i statistiken. Att ungarna kläcktes utanför kläckningsanläggningen förklarades med att det för ca två månader sedan var ett riktigt oväder med massor med blixtar. Tydligen använder personalen några håvar med långa metallskaft när de hämtar in äggen och det går inte jättebra ihop med åska och blixtar så den kvällen fick de stanna inne. Sköldisarna hade alltså fritt spelrum på stranden och dagen efter fanns inga spår efter bon. 

Tillbaka i vårt enkla tjäll somnade jag raskt en stund bara för att vakna till tjut om strömavbrott, nåja, det blev inte långvarigt så kokerskan hann få klar middagen. Innan middagen fick vi se en film om anläggningen och hur verksamheten fungerar. Några var tidigt ute i cafeterian och hade lyckats dricka upp hela baren! Det var föralldel inte så svårt då leveransen av öl uteblivit. Vatten dög gott en varm och fuktig dag som denna.

Matsal och reception

Skön skuggig samlingsplats utanför matsalen

Vi väntar och väntar...

Gången till vårt boende.

Efter middagen inleddes den långa väntan på att några sköldpaddor närmade sig. Regnet kom in över ön, åska och blixtrar höll sig lite på avstånd men blåsten tog rejäl fart ett tag. Monsunperioden har just startat så det lär bli en hel del regn för oss framöver också.

Vi väntade och väntade... Mycket prat blev det, mest med våra unga landsmän. De övriga plockade upp kortlekar, de verkar vana vid sånt här. Plaststolar, lysrör och betonggolv bidrog till en mysig kväll tillsammans på en liten, liten sandig ö.

Tillslut kom beskedet: en sköldis som lägger ägg! Snabbt ut i mörkret. Regnet hade äntligen gett sig och vi stapplade fram halvblinda med så lite ljus som möjligt för att inte störa honorna.

Väl framme fick vi se en hona på ca 1,5 m lägga 100 ägg. De flesta lägger runt 80 st. Hon var redan märkt och de konstaterade att hon var på besök för 5 år sedan. Sköldisarna återkommer till området där de föddes för att lägga sina ägg. Den här damen som var mellan 25 och 50 år kommer troligtvis lägga ett par omgångar ägg till de närmaste dagarna. De kan lägga 2-3 omgångar på en säsong.

Vi hade fått köpa rättigheter att få fotografera (vad gör man inte för att samla in pengar?) men fick inte använda blixt eller spela in en film.

Äggen plockades upp vartefter honan lade dem. En viltvårdare räknade dem och tid sedan med dem till kläckeriet medan honan grävde igen hålet. I kläckeriet lades alla ägg i ett nygrävt bo som märktes med datum, antal och sort. De här äggen lades på herravdelningen så majoriteten av kommer alltså utvecklad till så pojkpaddor. 97% av äggen kläcks efter 6-8 veckor men bara 1-2% överlever och blir vuxna.

När äggen låg i sitt nya bo gick vi tillbaka till stranden för att sätta ut nykläckta små ungar. De behövde lite hjälp att hitta rätt och inget ljus annat än guidernas flicklampor fick vara på. När alla hade hittat ner till vattnet var det dags att dra sig tillbaka. Klockan är efter midnatt, dagen har varit lång och natten blir kort. Revelj klockan 6, frukost 6.30 och båt mot land kl 7. Det där med sovmorgon är överskattat.